Om Öl‎ > ‎

Historia

Öl är en av de äldsta alkoholliknande dryckerna i människans historia. Det är inte fastställt exakt när det första ölet tillverkades. Den första dokumentationen kring ölliknande dryck är uppskattningsvis 7 000 år gammal. Det är troligt att den första ölliknande drycken skapades genom att blött bröd jäste och därigenom skapades en alkoholliknande dryck.

Det tidigaste ölet

Nästan alla sädesslag som innehåller socker kan jäsa genom kontakt med vilda jästsvampar. Därmed är det troligt att ölliknande drycker utvecklades på flera olika platser samtidigt, där människor i samhällen hade börjat bruka jorden. Kemiska undersökningar av forntida lergods visar att öl framställdes för ungefär 7 000 år sedan i dagens Iran.

I Mesopotamien är det äldsta beviset för förekomsten av öl, en uppskattningsvis 4 000 år gammal, sumerisk minnestavla föreställande personer som dricker en dryck genom sugrör. En 3 900 år gammal dikt som hyllar Ninkasi, dryckens gudinna, innehåller historiens äldsta ölrecept. De tidiga bevisen för ölbryggeri antas dock vara småskalig produktion.

Öl nämns i Gilgamesheposet då Enkidu fick öl att dricka. ”... han åt tills han var mätt, drack sju muggar öl, hans hjärta blev lätt, hans ansikte lyste och han sjöng ut sin glädje.” Öl nämns även i Xenofons verk Anabasis, som skrevs någon gång mellan 390 och 370 f.Kr. Öl fick en viktig roll i Egypten, såpass viktig att James Death 1868 lade fram en teori om att mannan som Gud lät falla från himlen till israelerna var en ölliknande dryck.

De äldsta resterna av öl som hittats i Sverige härstammar från bronsåldern (ca 1800–500 f.Kr.). Under denna tid smaksattes ölet ofta med pors.

Folkvandringstiden

Folkvandringstiden, under cirka 300 till 700 år efter vår tideräkning, var en tid då många folkstammar flyttade över den europeiska kontinenten. Under den senare folkvandringstiden och tidig medeltid började humle tillsättas i öl, vilket gav ölet en mer balanserad smak och dessutom hade konserverande verkan. Då ölet kunde lagras skapades nu förutsättningar för storskalig produktion och möjlighet att forsla ölet längre sträckor.

Medeltiden

Medeltiden var i centrala Europa en period från ungefär 500-talet till 1500-talet. Under denna tid grundades många nya städer i mellersta och västra Europa. Även bryggandet av öl ökade i snabb takt. Öltillverkningen var störst i städerna då ölbryggeri i många länder var ett privilegium för adeln.

Under medeltiden var dricksvattnet ofta förorenat och eftersom ölet var bryggt var det ofta ett hälsosammare alternativ. Mäskningsmetoderna var inte lika effektiva som idag och man hade inte heller de framodlade jäststammar man nu använder. På grund av detta var alkoholhalten sällan högre än den som lättöl har idag, runt 2 procent. På Solbergaklostret dracks 14 tunnor öl per år och person vilket motsvarar 5 liter om dagen. Det var på klostren man utvecklade den moderna tekniken för att brygga öl.

Under denna tid var öl en av de vanligaste dryckerna. Det dracks dagligen av alla samhällsklasser i norra och östra Europa där naturen gjorde vindruveodling svårt. I södra Europa var vin den vanligaste drycken, men även öl var populärt, speciellt bland de lägre klasserna. Alkoholhaltiga drycker var i allmänhet populära då vattenkvalitén kunde variera och alkoholhaltiga drycker kokats. I England och delar av Nederländerna var den årliga ölkonsumtionen per person 275–300 liter under senmedeltiden. Öl klassades dock som ohälsosamt av grekiska och arabiska läkare.

Under medeltiden stiftades lagar i flera länder som krävde att ölbryggerierna skulle tillsätta humle i ölet. Det medförde, tillsammans med humlens angenäma egenskaper, att humleodlandet ökade kraftigt i många länder. I många andra länder stiftades lagar som mer eller mindre tvingade bönder att odla humle och humleodlingar.

Världens troligen äldsta bryggeri som fortfarande är i drift är Weihenstephan i Freising nordost om München i Tyskland. Abboten Arnold från Benediktinerklostret fick där, år 1040, tillstånd av staden Freising att tillverka öl.

Den nordiska vikingatiden

Den tidiga medeltiden i norden kallas vikingatiden och liksom i merparten av norra och östra Europa konsumerades öl i stor utsträckning, likaså mjöd. Mjöd består till största delen av honung och vatten samt jäst och har en högre alkoholstyrka än öl. Mjödet ansågs besitta en gudomlig kraft som bland annat kunde skänka evigt liv. Det var finare att dricka mjöd och därför dracks det till fest; öl drack man till vardags. De första nordiska fynden som visar på att det druckits öl och mjöd är från bronsåldern. Det finns flera förklaringar till att öl och mjöd var så populära, till exempel smaken och alkoholen, samt dålig vattenkvalité och det stora behovet av dryck till all salt mat.

Från 1500-talet till industrialiseringen

Under 1500-talet förändrades bryggerikonsten och pubar, kloster och gillen bryggde öl även för allmän konsumtion. Under 1500-talet kallades engelskt öl utan humle för ale, men under 1600-talet förändrades ordets innebörd till att omfatta alla former av starkt öl, då humle tillsattes i majoriteten av allt öl.

1516 instiftades i Tyskland lagen Reinheitsgebot (renhetslagen) som begränsade ingredienserna i öl till vatten, korn och humle. Lagen är antagligen den äldsta lag som ännu är i bruk som reglerar födoämnen. Den har dock förändrats något, bland annat efter upptäckten av jäst. Under början av 1800-talet man även brygga lageröl.

I Sverige infördes skatt på öl 1622 och det var uppsyningsmännen som hade kontroll över skatten och tillverkningen. Vid inköp av öl var man tvungen att först gå till en uppsyningsman och berätta hur mycket och vad för sorts öl man var intresserad av. På 1600-talet minskade den svenska konsumtionen av öl då brännvinet blev allt populärare samtidigt som många bryggerier förföll under krigsperioderna. Fallet var detsamma i stora delar av Europa, men i södra och mellersta Europa var det snarare kaffe, te och i viss utsträckning choklad som ersatte ölet.

Industrialiseringen

Den industriella revolutionen under 1700-talet skapade förutsättningar för en industrialisering av ölbryggandet. Viktiga framsteg var ångmaskinen, termometern och hydrometern som uppfanns under 1760- och 1770-talen. Två ölsorter som var viktiga för industrialiseringen av öl var lager och pilsner som tack vare långsam jäsning i kyla fick en bättre hållbarhet än tidigare ölsorter.

Under denna tid smakade ölet mycket rök eftersom malten torkades över eld. Bryggare försökte minska röksmaken i ölet, men lyckades sällan väl. Exempelvis var ölet från West Country i västra England känt för att det var odrickbart – förutom för lokalbefolkningen och desperata personer.

Det var under 1800-talet som lageröl började bryggas i Sverige. Pilsnerölet började bryggas 1842 i Plzen i Tjeckien.

Saccharomyces carlsbergensis

Emil Christian Hansen (1842–1909) var en dansk mykolog och fysiolog vars forskning var inriktad på jäsning. I Köpenhamn studerade han mikrobiologi och jäsning. Vid denna tid var det inte klargjort vad som gjorde att öl ibland blev dåligt och trots att Louis Pasteur upptäckt att en encellig mikroorganism var avgörande i processen som förädlade sockret till alkohol var hela jäsningsprocessen inte klargjord. Efter att Hansen prisats för sin avhandling om mikroorganismer i öl och vört anställdes han på Carlsbergs laboratorium. När han arbetat där ett par år drabbades Carlsbergs öl av ölsjukan, och Hansen fick i uppdrag att utreda orsaken. Hansen kom till den banbrytande upptäckten att jästen som användes består av flera olika svamparter och genom detta kunde han dela upp jästen i vildjäst och odlad jäst. Han odlade en jästsort som senare fick namnet Saccharomyces carlsbergensis och därigenom kunde ölen lagras länge utan risk för ölsjuka. Detta skapade förutsättningar för en större produktion av öl samt en säkrare lagring. Idag används Saccharomyces carlsbergensis i nästan alla sorters lageröl.

Modernt öl

Under 1800- och 1900-talen infördes alkoholförbud i flera länder. Många bryggerier gick då i konkurs. Ölbryggning var inte blott den äldsta kemisk-tekniska process som kom att tillämpas i industriell framställning, den var ofta också den tidigaste storindustrin över huvud taget, inte minst i u-länder. Idag finns många olika sorters öl, såsom lambic från Belgien, lager, veteöl och stout. Många bryggerier, främst i Europa, använder traditionell bryggeriteknik då kvalité och smak kan förändras vid användande av mer moderna metoder.